- Belung Magazine
Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra din webbläsarupplevelse. Genom att använda den här sidan godkänner du användningen av dem Okej jag håller med Nej, ge mig mer info

View other editions

Är bakterier en förbisedd faktor vid interstitiell lungsjukdom?

Visste du att lungorna är fulla av bakterier? En gång i tiden trodde man att lungorna var sterila (fria från bakterier) men nu vet vi att dessa små organismer även finns på luftvägarnas slemhinnor. Vissa forskare tror att de till och med kan ha betydelse för utvecklingen av interstitiell lungsjukdom (ILD). Låt oss ta en närmare titt på våra små följeslagare och se vad vi vet om dem.

Vi lever i symbios med dem – vi behöver bakterierna och de behöver oss

Människan är värd för mikroorganismer som finns på praktiskt taget hela kroppen. Tillsammans benämns alla dessa mikroorganismer den mänskliga mikrobiomet. De mikroorganismer som finns i lungorna kallas för lungornas mikrobiota eller mikrobiom. Det kan låta lite skrämmande att vi täcks av bakterier överallt, men de är faktiskt nödvändiga för vår hälsa. Vi lever i symbios med dem – vi behöver bakterierna och de behöver oss. Förändringar i mängden eller sammansättningen av mikrobiomet har visats vara orsaken till många sjukdomar, och nyligen sällade sig ILD till denna sjukdomsgrupp. Forskare på University of Michigan i USA har funnit att patienter med idiopatisk lungfibros (IPF), som är den mest studerade ILD-sjukdomen, ofta har ett förändrat mikrobiom. 

bacteria-belungmagazine

Deras fynd visar att en relativ dominans av specifika bakterier i lungorna är förknippad med förvärrad sjukdom och/eller akut försämring. En ökad total bakteriebörda har också visat sig ha ett samband med ILD. Betyder det här att vi måste avlägsna så många bakterier som möjligt hos patienter med ILD? Enligt forskarna vore det fel väg att gå. Mikrobiomet är dynamiskt och samverkar dels med immunsystemet hos värden, dels med omgivningen.

Det är möjligt att vissa bakterier som påverkar den här symbiosen kan ge upphov till ett immunsvar och utlösa eller förvärra en redan befintlig känslighet för ILD. Å andra sidan skulle förändringar i mikrobiomet kunna vara resultatet av ett redan förändrat immunsystem. I framtiden skulle antibiotika eller immunisering mot patogener kunna bli en tilläggsbehandling vid ILD. När patogenernas roll har fastställts skulle behandlingen kunna riktas mot dem så att deras effekt på fibrosen begränsas. Förståelse av vilken roll mikrobiomet har för ILD kan också vara ett viktigt steg mot framgångsrik behandling av sjukdomen, och det kan komma att utgöra en biomarkör som hjälper oss att förstå hur ILD uppkommer. 

I framtiden skulle antibiotika eller immunisering mot patogener kunna bli en tilläggsbehandling vid ILD
Referenser:
Margaret L. Salisbury, MeiLan K. Han, Robert P. Dickson, and Philip L. Molyneaux (2017) Microbiome in interstitial lung disease: from pathogenesis to treatment target. http://dx.doi.org/10.1097/MCP.0000000000000399.

 

disclaimer
zinccode