- Belung Magazine
Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra din webbläsarupplevelse. Genom att använda den här sidan godkänner du användningen av dem Okej jag håller med Nej, ge mig mer info

View other editions

Luftföroreningar och ILD – det finns mer i luften än du tror

Om du läser den här artikeln andas du troligen just nu in luften omkring dig utan att du tänker på det. Luften luktar (förhoppningsvis) inte, den saknar färg och ser ganska tom ut, men den är full av partiklar som är osynliga för blotta ögat. Dessa partiklar kan höra samman med luftföroreningar och förknippas i allt större utsträckning med en rad sjukdomar som astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. På senare tid har man kunnat visa att exponering för luftföroreningar även är en riskfaktor för ILD.

Vare sig du bor i en storstad eller ute på landet så är luften runt omkring dig full av olika gaser och partiklar. Och trots att vi behöver syret i luften för att överleva, så är det inte den största beståndsdelen i luft. Vanlig luft består av cirka 21 % syre. Den största beståndsdelen är kväve som utgör 78 % av luften. Återstående 1 % utgörs av ett flertal olika gaser, bland annat argon, koldioxid, neon, metan, helium, krypton, väte, xenon, ozon och kvävedioxid. Luft innehåller också en viss mängd vattenånga, som varierar beroende på lufttemperaturen. 

Luftburna partiklar

Luften består av en komplex blandning av ämnen av olika storlekar

Förutom gaser innehåller luften runt omkring dig även ett antal partiklar som svävar omkring men som är osynliga för blotta ögat. Dessa partiklar kan komma från naturen, till exempel pollen, havssalt (när havsvatten dunstar) och fina sandpartiklar (som kan svepas med av vinden ända från Sahara till norra Europa). Om du bor i en tätort är sannolikheten dock stor att luften omkring dig även innehåller partiklar av som inte har ett naturligt ursprung utan har uppkommit till följd av mänsklig aktivitet – luftföroreningar. Luftföroreningar är en blandning av olika ämnen, däribland luftburna partiklar, kvävedioxid, svaveldioxid, sot och ozon (se ruta 1).1,2 Luftburna partiklar, hög koncentration av ozon vid marknivå och kvävedioxid är särskilt starkt förknippade med lungsjukdomar.3 Enligt dr Frans de Jongh, lungfysiolog och forskarassistent vid Universiteit Twente i Nederländerna, är framför allt luftburna partiklar skadliga för lungorna. ”Luften består av en komplex blandning av ämnen av olika storlekar. Den innehåller alla möjliga material som salt och sand, men även dieselpartiklar och tungmetaller. Ju mindre partiklarna är, desto djupare kan de andas in, med större hälsoproblem som följd. Partiklar med en diameter på 10 μm eller mindre är de största hälsobovarna.” Som du kan se i bild 1 så är 10 μm ungefär fem gånger mindre än diametern på ett hårstrå!

Fine dust Belung Magazine 

se-fine-dust-belung-magazine Bild 1. Storleken på olika luftburna partiklar.

Orsaker till luftföroreningar

”Luftföroreningar i tätorter orsakas dels av mobila utsläppskällor som väg- och lufttrafik, dels av stillastående utsläppskällor som fabriker. Hushållen bidrar också till luftföroreningarna genom att till exempel bränna ved för matlagning och uppvärmning”, förklarar Frans de Jongh. Det betyder dock inte att man nödvändigtvis andas ren luft bara för att man bor på landsbygden. Luftburna partiklar kommer även från storskalig boskapsuppfödning och kan transporteras från grannländer.1 Men det är inte all luftförorening som härrör från människans aktiviteter. Som tidigare nämnts påverkas luftkvaliteten i hög grad av sandstormar i vissa länder, särskilt i närheten av öknar.4 Även vädret (och i synnerhet vindriktningen) har stor inverkan på luftföroreningar. Beroende på i vilken riktning vinden blåser kan den föra med sig eller föra bort luftföroreningar från vissa områden. Regn gör å andra sidan att partiklarna faller till marken och att luften blir renare.

Världens renaste luft

Världshälsoorganisationen (WHO) har en databas med mätningar av luftkvaliteten i framför allt stadsmiljöer.4 De uppskattar att 92% av världens befolkning bor på platser med luftföroreningar. Ruta 2 innehåller mer information om hur luftkvaliteten mäts.

Air quality Belung Magazine

De flesta städer som finns högt upp på listan över världens mest förorenade platser ligger i Indien, Saudiarabien och Kina (se ruta 3).6 Det är dock inte alla städer som samlar in information om eller som registrerar mängden luftföroreningar, och några av dessa misstänks vara de värst drabbade.4 De områden som har världens renaste luft finns i USA och norra Europa (se ruta 4).6

Air pollution Belung Magazine

Air pollution Belung Magazine

Om du vill se luftkvaliteten i ditt område kan du använda WHOs interaktiva karta: http://maps.who.int/airpollution/ (se även bild 2).

se-tiny-airsacs-belung-magazine Bild 2. Världshälsoorganisationens världskarta över luftföroreningar. Årligt genomsnitt i luften PM2,5 (µg/m3)
92% av världens befolkning bor på platser med luftföroreningar

Hälsorisker

Det är först nyligen som sambandet mellan luftföroreningar och ILD har blivit tydligare. Frans de Jongh förklarar: ”Luftföroreningar anses nu ha en roll i utvecklingen av denna sjukdom och bidra till att tillståndet förvärras.” Dessvärre finns det fortfarande många frågetecken. Han fortsätter: ”Vad vi vet är att det i första hand de mindre partiklarna som orsakar skador på lungvävnaden. De flesta PM10-partiklarna kommer aldrig så långt som till lungorna. Eftersom de andas in så fort ”kraschlandar” de längst bak i svalget, och sväljs sedan ner och hamnar i magen. De mindre partiklarna däremot, i synnerhet de som är mindre än tre mikrometer i diameter, lyckas ta sig in i lungorna där de kan ha negativa effekter på lungvävnaden.” Men alla påverkas inte på samma sätt av dessa partiklar. ”En människas förmåga att göra sig av med partiklar som fastnar i vävnaden beror till stor del på en kombination av gener och immunförsvar. Det innebär att vissa personer föds med god möjlighet att rensa upp de partiklar de andas in. Kroppen bryter ned dem och gör sig sedan av med dem. Hos andra fungerar inte den här processen lika väl. Tyvärr har vi ännu ingen kunskap om vilka personer som har en sådan fördelaktig genuppsättning och vilka som inte har det”, säger Frans de Jongh.

Träning utomhus

Än så länge är det bästa sättet att minska effekterna av luftföroreningar på ILD att så mycket som möjligt undvika inandning av dessa skadliga partiklar. Det är knappast ett realistiskt alternativ att flytta till en annan del av världen med mindre luftföroreningar. Samtidigt står de flesta orsakerna till luftförorening långt utanför vår kontroll – de kräver politiska åtgärder och insatser av beslutsfattare inom sektorer som transport, hantering av energiavfall, byggnadskonstruktion och jordbruk.4 För personer med lungsjukdomar som astma och KOL är det ganska tydligt vad de kan göra för att undvika ämnen som orsakar irritation – de kan till exempel sanera sin bostad eller sluta röka – men för ILD-patienter kan det vara svårare. Frans de Jongh förklarar: ”Det är viktigt att man i största möjliga utsträckning håller sitt hem och sin arbetsmiljö fria från förorenande ämnen. Filter kan vara till hjälp, men effekten är begränsad vid ILD eftersom det är de minsta partiklarna, som inte fångas upp av filtren, som förvärrar sjukdomen.” Är det alltså bäst att stanna inomhus för att helt undvika luftföroreningar?" Frans de Jongh tror inte det: ”Jag kan inte rekommendera ILD-patienter att stanna inomhus. Det är sant att man andas in fler partiklar när man tränar utomhus, men nyttan med att träna är större för kroppen än att stanna inne och inte göra någonting.”

Referenser:
1. http://www.vggm.nl/ufc/file2/hgm_internet_sites/benzvi/37a4f930f2307f2b5c1cd8d93ebadc71/pu/FAQ_s_Lucht_definitief_21_03_2013.pdf. Läst juni 2017.
2. http://www.atlasleefomgeving.nl. Läst juni 2017.
3. Johannson KA, Balmes JR, Collard HR. Air pollution exposure: a novel environmental risk factor for interstitial lung disease? Chest 2015;147:1161-7.
4. Ambient air pollution. A global assessment of exposure and burden of disease. World Health Organisation 2016. http://www.who.int/phe/publications/air-pollution-global-assessment/en/. Läst i juni 2017.
5. http://www.rivm.nl/Documenten_en_publicaties/Wetenschappelijk/Rapporten/2016/juni/Monitoringsysteem_luchtkwaliteit_in_perspectief_Achtergrondrapport. Läst i juni 2017.
6. http://www.who.int/phe/health_topics/outdoorair/databases/cities/en/. Läst i juni 2017.

 

disclaimer
zinccode